Egentligen borde jag gå och lägga mig, med tanke på att jag ska upp och jobba imorgon. Det tycker uppenbarligen inte mitt undermedvetna är en bra idé, så istället använder jag det faktum att jag fortfarande är uppspeedad efter kvällens teaterföreställning, som en ursäkt för att skriva. Förlåt kroppen, du kommer att vara rätt så trött imorgon,
Yes, Grotesco på Scalateatern var det. Publikrepetition med premiär den 15 januari, alltså jättemånga dagar kvar. Eller tja, två stycken åtminstone. Själv skäms jag lite för att jag har relativt lite koll på gänget och tv-serien. Jag tycker att "Bögarnas fel" svänger lite, och att det var underhållande när Ryssland blev sura för att Tingeling hånade dem (sedan gjorde de nästan ett exakt likadant nummer i Eurovisionen, minus den dansande björnen).
Innan föreställningen börjar får vi i publiken några förhållningsregler, där den viktigaste rör att det inte är okej att skratta på fel ställe. Tyvärr råkar vi bryta mot den redan i inledningsscenen, och vips kommer Johan Rabaeus och berättar att vi alla kommer att dö, som straff. Trist läge. Som tur är blir vi underhållna på vägen dit.
Okej, jag erkänner. Första akten var rätt ojämn. Lite småroligt här och där, men stundtals lite segt. Men oj, vad det tog sig i andra akten! 100% hela tiden och alla hitsen. Tja, två stycken åtminstone. Tingeling och "Bögarnas fel". Men vad mer kan man begära? Jo, "Ett kilo mjöl", såklart! Helt underbart. Min bänkgranne och vän skrattade så mycket, innan ens numret börjat, att Henrik Dorsin fick stanna upp och fråga "Ska vi köra den här eller inte?", varpå hela publiken skrek ja.
Bäst på hela kvällen var numret "Julia och romen". Sagolikt bra och tänkvärt om romer och deras situation. Dessutom var Henrik Dorsin rätt söt som romsk tant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar