onsdag 26 februari 2014

Jobb/Finkultur/Glassblogg

Okej, dags för ett nytt blogginlägg. Har haft finbesök av mor i helgen samt jobbat fem föreställningar. Av förklarliga skäl har således inte bloggen prioriterats. Men nu är det dags! Jag måste väl erkänna att det kanske inte har hänt så jättemycket spännande saker men det tror jag är oväsentligt när det gäller bloggmediet.
 
I tisdags vinkade jag av mamma och vi åt kanongod mat på Fenix Bar på Götgatan. Rekommenderas väldigt! Mat är väl något som kan summera helgen, det har blivit både indiskt, sallad från Il piatto (helt underbar! Köp! Förlåt Panini...), delikatesser från Urban Deli här i Sickla samt Mcdonalds. Det senare intogs dessvärre direkt efter ett träningspass. Kändes inte helt rätt. På jobbet fungerade bussen och vi alla var lite förvånade. Men trevligt!

Igår försökte jag hinna med hundra aktiviteter på en dag. Det gick bra. Först Paninijobb 07.30-11.00. Gjorde kaffe och var glad. Sen kort lunchrast innan publikrep av Rickard III på Dramaten. Fick platser på andra balkong vilket var lite trist. Som 23:åring är jag väldigt bortskämd med bra platser på institutionsteatrarna (upp till 26 kostar alla biljetter typ 100 kr) men det gick bra ändå. Det var dock lite långtråkigt stundtals... Ibland kan scenografi vara trevligt. Eller någonting i alla fall. Men skådisarna var bra och det togs sig i andra akten. Allting gick åt helvete.

Sen blev det ett kort stopp hemma där min paradrätt Tortellini med ketchup tillagades. Recept: Koka valfri sort tortellini. Strö på lite ost. Toppa med ketchup. Klart. Därefter promenerade jag till Göta Lejon för jobb. På en tisdag! Det var RAW som hade turnépremiär. Har fortfarande inte riktigt koll på vilka som var med men det var tydligen ganska roligt. Kul med lite variation i alla fall. Sen promenerade jag hem trots att klockan var halv 11 och det var kallt ute. Det är här veckans glassblogg kommer in. Jag blev nämligen sugen på glass. Och valde visst en isglass. I efterhand känns det väl inte helt igenomtänkt.

Valet föll på nyheter Calippo bubbelgum, en popupvariant med godissmak. Det första jag tänkte när jag öppnade den var "åh, det här luktar bubbelgum" och insåg två sekunder senare att glassen faktiskt hette Calippo bubbelgum. Det är åtminstone ett lovande tecken. Strax därefter förstod jag varför isglassen aldrig riktigt har slagit som vinterglass, och speciellt inte Calippon. Jag fick inte upp glasshelvetet ur förpackningen. Trots vantar och glassug ville det sig inte. Tills den plötsligt lossnade och jag kunde börja äta. Vid den första tuggan var jag glad för glassen smakade precis som ett tuggummi jag minns från min barndom, lustigt nog ett tuggummi som man fick efter att man hade ätit upp en glass. Jag vill minnas att tuggummit var själva hållaren till glassen. Trevligt med gamla minnen. Dessvärre så var den här glassen inte så trevlig. Den var jäkligt söt, väldigt konstgjord och väldigt kall. Ingen bra kombination alltså. Betyget blir en tvåa, men enbart för att jag för en sekund fördes tillbaka till barndomens glassomrar.
2014_calippo_bubblegum(Nä, jag tog ingen egen bild den här gången. Sa jag att det var kallt?)

torsdag 20 februari 2014

Viktorias glassblogg

Okej, nu blir det lite glass. Jag är nämligen löjligt förtjust i just glass. Så förtjust att jag bevakat gb.se i flera veckor bara för att vara beredd när glassnyheterna kom upp. Och det var jag! Lite magert utbud dock kan jag väl tycka, många veteraner som kom tillbaka (som underbara Magnum White!) och två isglassar som på papperet känns lite sådär. + en lakritsglass vilket aldrig känns nödvändigt eftersom lakrits är äckligt.

I måndags var det då dags för glasstest nr 1, Magnums champagneglass. För att verkligen förtjäna att få testa glass valde jag att promenera in till stan (och sen tillbaka), en liten nätt promenad på 1,5 mil. Det här behöver man inte göra, jag är alldeles övertygad om att glassen kan vara god ändå. Och det var den faktiskt. God alltså. Smaken var vanlig Magnum men med ett extravagant silverhölje (gissningsvis även detta av choklad, dock väldigt oklart) och lite champagnesås i mitten. Vuxet och gott! Fast ändå bara en klar 3:a i betyg, någon måtta får det väl ändå vara. Tror att jag saknade något men vet inte riktigt vad. 

Igår var jag på äventyr ute i Sundbyberg och för att motivera den långa resan köpte jag en glass. Var egentligen ute efter den enormt spännande och nyskapade versionen av 88:an (jordgubbssmak istället för vanilj!) men fick nöja mig med en cornetto med cheesecake. På toppen fanns väldigt omotiverade och smaklösa kakbitar, följt av trevlig glass med jordgubbs/vaniljsmak. Gott! Sen dök det upp en hallonsås som visserligen var väldigt god men när den kom i en stor klump mitt i glassen kändes det lite fel. Men glassen var god och jag var glad. Återigen en stark 3:a.

Glömde bort den ack så viktiga dokumentationen så det fick bli en bild mitt i ätandet. Jag lovar att bättra mig.

lördag 15 februari 2014

Vi måste prata om OS

Okej gott folk, Sverige tog precis guld i OS. Jag hoppade och studsade här hemma, lycklig över att jag fick vara med och se damernas stafett trots att jag egentligen skulle börjat jobbet 12.00 (vi hade inga matgäster så jag fick en extra sovmorgon) och för att Kalla är typ helt fantastisk. Förmodligen har detta mycket att göra med att hon bor i Sundsvall, staden har den effekten på folk. Titta bara på mig.

Jag har ett väldigt kluvet förhållande till OS i år vilket främst beror på att jag inte tycker Ryssland och deras lagar är tipp topp, eller att IOK har tagit något slags järngrepp om vad idrottarna får tycka och tänka (idrottsarenan ska tydligen bara vara en plats för glädje...) men jag tittar ändå. På allt. Jag är egentligen inget stort fan av sport och kollar mest när det är konståknings EM/VM men så fort det blir OS är det något som förändras. Mitt sportintresse bubblar upp till en extrem nivå och jag skulle lätt (om jag hade ekonomin till det...) kunna ta semester och bara sitta inne och se på OS. Nu får jag istället försöka följa tävlingarna i smyg via en halvtaskig uppdatering på aftonbladet. Det bästa med OS är när man inte är selektiv, alltså bara tittar på sporter som man har koll på (typ konståkning). Detta år har jag upptäckt slopestyle (heter det tror jag), hinderbana och snowboard i kombination. Hade jag inte varit livrädd för all form av idrottsutövning som kan vara farlig (mina erfarenheter inom sportens värld ligger i pingis och dans...) så hade det här varit min sport. Att Sverige dessutom visade sig ha talang är bara en bonus.

söndag 2 februari 2014

15 minutes of fame goes Instagram

 
Ni vet den där känslan när man följer Pernilla Wahlgren på Instagram (eftersom ni typ jobbar på samma ställe) och det plötsligt dyker upp en bild på henne, Peter Jöback och Björn Kjellman, och man inser att den där snygga pannan i bakgrunden, precis bakom Pernillas huvud, den är din. Och det är över 1300 människor som gillat bilden. På din panna. Den känslan!

http://instagram.com/p/j5JI9pzaZ2/

Annars så har jobbhelgen varit trevlig. Bussen gick lite sönder men sen körde de utan så då var det lugnt. Satt inne i salongen på båda föreställningarna igår, oerhört skönt! Det följdes sen av schlager på Götas storbildsskärm (trevlig tradition för teaterarbetare som alltid missar mellon). Idag gick allt väldigt smidigt, förutom att jag var lite fumlig och tappade godis i marken... Som vi fick äta upp... Trist.

Annars så drömmer jag om en ny lägenhet. Väldigt gärna nere vid sjön. Vi får se vad som händer helt enkelt. Till helgen får jag finbesök i form av far och hund. Det blir trevligt, om än lite trångt kanske. Herr hund får följa med på villkoret att pappa sover på luftmadrassen. Och inga hundar i sängen!