Hejdå bussen!

Okej, då var det över. Den där Priscillamusikalen som jag jobbat typ dygnet runt med sen september. Eller tja, alla helger i alla fall. Runt 150 föreställningar har spelats och jag har jobbat på alla utom en. Då var jag matförgiftad, en helt godkänd anledning att vara borta tycker jag. Men annars har jag varit med på det mesta. Värst var det alla gånger bussen gick sönder, bäst när en tant (runt 90 år) kommer fram i slutet och säger att det var det absolut bästa hon någonsin sett. Stående ovationer varje föreställning och en fantastisk foajépersonal. Såklart. Jag har också lärt mig hur man övertalar medelålders män att dansa inför 1100 människor. Och hur man desperat skriker rakt ut i salongen när det visar sig att igen vill dansa. En spännande musikal har det helt klart varit, trots att jag var skeptisk.

För att fira (eller sörja) över att det var slut hade vi fest. Vi tycker väldigt mycket om fester på mitt jobb så vi tar alltid tillfället i akt. På den här festen fick vi underbar vårbuffé och tillgång till fri bar. Samt allt godis som blivit över. Så ska en riktig fest se ut. Själv var jag ledig dagen efter och tyckte därför att det var onödigt att gå hem tidigt. Således stannade jag till klockan 6 på morgonen. Man kan nog säga att jag var lite trött idag... Men trevligt var det! Många intressanta diskussioner med trevligt sällskap, inte helt fel

 

Maaaaaaat! Här har vi lax, någon form av fläsk och sallad. Gott!

 

 

Några av mina kollegor. Ser dock lite uttråkade ut. Jag lovar, vi hade kul!

 

Så här ser foajén ut efter att den fantastiska foajépersonalen dukat upp för partaj.

 

 

The bus. Som nu åker vidare till Spanien. Precis som jag på lördag! Man kanske kan få skjuts?

 

Det var ett tag sen sist...

Hej bloggen, förlåt att jag varit så frånvarande. Har haft fullt upp med att bli moster till en liten tjej vid namn Frida. Mycket trevligt. När vi alla nästan gett upp tanken på att det skulle sätta igång av sig själv dök hon upp. Söndagen den 13/4, jag har således fått en kompis som också är född den trettonde. För min del skedde allt inom ramen för en Priscillaföreställning. Strax efter första aktens start fick jag sms från alla håll om att det var på gång, sen jobbade jag min mest förvirrade paus någonsin (exempelvis tog jag för första gången någonsin för mycket betalt på kortmaskinen) för att sedan, mitt i den mest hysteriska scenen i hela musikalen (tänk galen diskomusik sjungen av Pernilla Wahlgren och speeda upp den till Kalle Ankanivåer) få ett samtal av de nyblivna föräldrarna som ville avlägga rapport. En väldigt speciell dag på jobbet.

Utöver det har jag varit i Sundsvall. Jättemycket. Verkligen jättemycket. Först en gång innan beräknad födsel, sen en gång när det verkligen verkade som att det skulle bli barn den veckan, sen spontant när det väl blivit barn och plötsligt var det påsk. Tur att jag gillar att vara i Sundsvall. Nästa gång blir när syster fyller år då jag också ska passa på att ta med allt som kan vara bra att ha i Spanien.

Igår var det valborg och enligt traditionen (jo, tredje året i rad nu!) sjöng jag och kören nere vid brasan i Sickla. Jag tutade på som bara den och det var kul men kallt. Idag har jag varit helt ledig och har förutom en promenad till Nacka forum och en renskrubbning av städskåpet inte gjort mycket. Skönt det också!