Sundsvall och David Batra

Den här veckan har jag varit i Sundsvall. Slutsatsen efter det blir att det är onödigt mycket snö i Norrland. Jag är inget större fan. Däremot gillar jag att umgås med min familj och det fanns det många möjligheter till. Bland annat var jag, i sällskap av mormor, en fantastisk barnvakt till båda syskonbarnen när deras föräldrar skulle jobba. Eller tja, allt gick helt perfekt tills treåringen får för sig att det är en bra idé att stå på sackosäcken. Dumt. Det blev många tårar när han föll rakt fram och slog i huvudet. Tack och lov gick det ändå bra och jag tröstade honom med att titta på bilder av Olof (från filmen Frost, för er som inte hänger med i svängarna) på instagram. Dagens barn är lätta att underhålla...



På måndagen lekte vi av oss på Sundsvalls lekpalats, Drakborgen. Det tyckte jag var kul. Det fanns bollhav, en hoppborg och rutschkanor. Dessutom kunde man äta glass. Full poäng! Jag och systersonen gick och köpte två stycken, en till honom och en till mig. För säkerhetsskull tog jag en extra sked, eftersom barnamodern också såg lite hungrig ut. Fick hon smaka då? Nepp, sa systersonen också åt vi upp all glass. Så kan det gå. Vi byggde också ett hus av stora duploklossar. Oerhört fint. Tyvärr kom det, till vår stora förskräckelse, två vilda barn och rev huset. Systersonen blev helt förfärad och sprang fram och skrek "Stopp! De e mitt husch!". Barnen lyssnade dessvärre inte riktigt. Sen dess har han pratat om hur vi var på borgen och om huset som förstördes... Traumatiska minnen.

  Ja, här har vi då en 24-åring som åker rutschkana. Inget konstigt alls. Det fanns barn med i bilden, jag lovar! Fru fotograf har bara valt att inte fokusera på dem...

Just ja, David Batra ska vi visst prata om också! Jag tokfyndade hans indiska kokbok på Åhlens (39 kr!) och nu är jag frälst. Varför har jag någonsin ätit något annat än indiskt? Nu har jag till exempel kokat mig en sats Masala chai-te vilket blev helt fantastiskt gott. Igår marinerade jag lax över natten och lagade till matlåda, som jag sedan åt glatt på jobbet. Hurra för David Batra!