Viktoria och jakten på lägenheten - Snart på en biograf nära dig

Jag har lite ångest. Lägenhetsångest. Det lutar lite åt att jag kanske måste flytta inom en snar framtid. Det kan vara så att min nya lägenhet också rivs. Närmare bestämt i juni. Men SSSB har bjudit in till möte i början av mars, och enligt uppgift ska det bjudas på macka. Tack. När jag var på möte med dem förra året fick vi en semla. Det blev lite "Hej och välkomna. Tyvärr måste vi riva huset och vi har ingen idé om var ni ska bo sen. Men vi bjuder på semlor!". Det här med boende är spännande.

För att lösa problemet har jag börjat kolla på bostadsrätter. Eller tja, jag har kollat ett tag. Hemnetknarka heter det visst. Tyvärr har alla lägenheter en tendens att bli hysteriskt dyra, och den senaste tiden har det eskalerat. Jag har dessvärre inte två miljoner, vilket alla andra människor i världen verkar ha. I alla fall i Sickla. Då blir man lätt lite deppig.

Idag var jag på lägenhetsvisning. Alldeles själv. Det var lite ensamt. Men fruktansvärt fin lägenhet, något jag uppenbarligen inte var ensam att tycka. Budgivningen är redan igång och jag hinner inte riktigt med. Jag håller istället tummarna för att det dyker upp nya lägenheter. Med badrocksavstånd till sjön. Och gärna billiga. Det är väl inte för mycket begärt?












Kanske något sånt här?

Jag gick för övrigt på långpromenad idag. Det var lite för fint väder för att låta bli, och jag fick feeling. För att utmana ödet promenerade jag utan mål, till helt nya platser. Tyvärr gick jag vilse på Skogskyrkogården och fick hjälp av en trevlig man i traktor. Han gav mig en karta, och plötsligt var jag i Skarpnäck. Så kan det också gå.