Påsk, älg och finbesök

Påsken är slut och den kan väl sammanfattas med ett överätande av godis. Men rätt gott ändå. Själv har jag jobbat och fick således ta mig upp till familjens påskfirande ett par dagar försent. Tur att jag var välkommen ändå. Tog tåget på påskdagen och hoppade av i Hudiksvall för att köra en snabbversion av "Påsk i sommarstugan".

I stugan läste jag två och en halv bok (Barnbruden av Anna Laestadius Larsson, Trolldom av Margit Sandemo och Vi av David Nicholls. Korta titlar var tydligen temat...), gick på en långpromenad i skogsmiljö och träffade en älg. Den sistnämnda var rätt så sällskaplig av sig, och vägrade att gå hem. Den uppehöll sig på vår tomt i en halvtimme och hade nog väldigt trevligt. Att det stod en älgjägare, en skällande jakthund, två fotograferande damer och en hund som bara var allmänt glad (han fattade inte grejen utan sprang in och hämtade en sko), på altanen var inget som spelade någon roll. Således en älg som helt saknar självbevarelsedrift. Trist för honom, men kul för oss som fick en intressant naturupplevelse.

Sen åkte vi hem och jag fick chans att hänga med syskonbarn, vilket leder oss till det finbesök som rubriken åsyftar. Jag fick nämligen med mig ett barn hem (i sällskap av syster). Vi ska göra barnversionen av Stockholm och ha allmänt trevligt. Idag har vi åkt tåg och ätit pizza, imorgon blir det Junibacken. Oerhört trevligt.

 
Mimmi är också med. Såklart.