tisdag 2 juni 2015

Florenspresenter och spagat

Igår fick jag post och idag har min syster tjatat på mig hela dagen eftersom hon tycker att jag måste blogga. Om posten jag fick igår. Jag försökte skylla på att det är jobbigt att fota posten men hon ville inte lyssna. Tydligen räcker det att jag målar lite beskrivande med mina ord.

Okej då.

Det kom alltså ett stort paket som fyllde upp hela min brevlåda. Avsändare var den där kvinnan uppe i Sundsvall som jag brukar kalla Ia (något som systersonen snappade upp en gång och blev väldigt förvånad. Han har stenkoll på Häxan Hia Hia från Bamse och tyckte förmodligen att det var lite konstigt av mig att kalla hans mamma så). Hon har nyligen varit i Florens och eftersom jag är så snäll hade hon köpt presenter. Hurra!

Först blev jag lite orolig, eftersom det lät lite oroväckande om paketet. Som om något hade fallit i tusen bitar. Typ en kopia av Michelangelos David. Jag hann börja fundera på om jag skulle säga något om detta till min syster, eller helt enkelt bara försöka limma ihop det hela lite snyggt och låtsas som ingenting. Tack och lov behövde jag inte oroa mig. Det var bara hundratals (okej, en liten överdrift) små tic tac-askar som skvalpade omkring. Gott! I paketet fanns också anteckningsbok med naken dam på framsidan (Venus födelse av Botticelli), Dress me up -  magneter med David, alltså naken staty som man kan sätta fast magnetkläder på. Typ hawaiiskjorta och solglasögon. Jag fick också klistermärken med Botticellimålningar samt magnet med Dante. Klart bra paket.


Förutom att ta emot trevliga paket har jag varit ute och sprungit. Tyvärr har årets springturer hittils inneburit mycket regn. Typ 2/3 turer har slutat med att jag blivit jätteblöt. Inte okej. Idag var jag dock envis nog att ta ytterligare ett varv runt sjön och då slutade det regna. Helt klart min förtjänst. Ibland får jag för mig att jag ska stretcha efter dessa pass och målet är då att lyckas gå ner i spagat. Det här sker oerhört oregelbundet och absolut inte så ofta som det rekommenderas att man ska göra för att bli vig. Trots det går det oförtjänt bra. Jag har alltså latat mig i flera månader, utan att överhuvudtaget försöka. För någon vecka sedan tog jag mig dock i kragen och när jag försökte nyss var jag nästan helt nere. Jag är i chock! Sommarens mål blir alltså att lyckas helt, gärna utan att skada mig på kuppen.

Wish me luck!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar